Röttle by är en betagande idyll med stämningar från gången tid och en frodig grönska i trädgårdstäppor och åfåra. Vintertid är några av de röda stugorna från 1700- 1800-talen tillbommade, men sommartid är de befolkade av sommargäster.
Turister och ortsbor hittar också i stort antal vägen till denna naturens och kulturens pärla. Om gången storhetstid i byn talar två kvarnbyggnader – Rasmus kvarn och Jerusalems kvarn – bägge tillhörande Stiftelsen Grenna Museum. Utmed ån hittar man också grunder av ytterligare två kvarnar och ortens första kraftstation.

Den gamla krogbyggnaden vårdas av Röttle byalag för olika aktiviteter. Rasmus kvarn har renoverats 1976–1977 och återställts i sitt ursprungliga skick. Dess tre vattenhjul och lika många kvarnstenspar kan åter mala spannmål. Kvarnbyggnaden i sten uppfördes 1662 som borrbruk och omändrades till kvarn omkring 1700. Visning och guidning under sommarmånaderna.Vallen runt dammen förstärktes sommaren/hösten 2007 på grund av översvämning efter mycket kraftiga skyfall.
Jerusalems kvarn från tidig medeltid är genom sin säregna konstruktion en unik relik och en av de äldsta bevarade profana byggnaderna i landet. Den är byggd i tre våningar, fast förankrad i klippväggen vid sidan av årännan.
Tidigt anlades en brygga vid Vättern. Den tjänade främst visingsöbönder och västgötar, som sjöledes transporterade sin spannmål till Röttle kvarnar. Bryggan utnyttjades också under flera årtionden av ångbåtstrafik. Bryggan har numera restaurerats av Röttle Byalag.

Ett rart turistmål
Vid en botanisk undersökning 1975 noterades 32 arter träd och buskar, 104 örter och ris, 21 graminider, 7 ormbunksväxter, 4 fräkenväxter och 8 arter mossor och lavar. Däri ingår en sällsport riklig vårfloramed blå-, vit- och gulsippor, getrams, tibast och den vackra vätterosen. Geologiskt är området intressant genom att Vätterns strandlinje är väl dokumenterad och berggrunden utgöres av den s.k. Visingsöformationen. Området har ett rikt fågelliv, vari ingår backsvala och den sällsynta rosenfinken.

Den rytande forsen
Röttle by har anor från tidig medeltid. Äldsta namnet är Rytlofors, "den rytande forsen". I riksarkivets pergamentsamling finns ett brev från 1279, som omtalar att malningsrätten vid Rytlofors kvarn tillhörde Nydala kloster. Omkring 1330 ägde konung Magnus kvarnarna i Röttle, vilka han tillsammans med några gårdar på Visingsö bytte bort till biskopen i Linköping. En av dessa kvarnar, som blivit kallad Jerusalems kvarn, finns ännu bevarad. Det är tydligt att det var "den rytande forsen"som tidigt gjorde Röttle till en betydande ort i bygden. Det är också fallen som sekler igenom givit liv åt byn och lockat företagare i stort antal dit.

Röttleån avvattnar sjöarna Bunn och Ören. Fallhöjdenpå den cirka en mil långa årännan mellan Bunn och Vättern är 108 meter, därav 74 meter på de sista fyra kilometrarna genom Reaby och Röttle byar. Bygdens första elverk anlades i Röttle 1905. År 1922 reglerades vattnet och huvuddelen fördes därefter via bergtunnel och ståltub från Bunnström till en modern kraftstation närmare Gränna. Därmed var det slut med de rytande forsarna vid Röttle och de sista vattenhjulen stannade. Endast under vårflodenkan man numera uppleva de mäktiga fallen.

Per Brahes by
Den mest intressanta perioden i Röttles historia började när Per Brahe d.y. 1641 inköpte Västanå slott med tillhörande tolv hemman på höjderna söder om Röttle. I köpet ingick rätten till Röttle ström. När Per Brahe 1652 anlade staden Gränna blev Röttlefallen en stor tillgång. Medan de lättare hantverken placerades i stadens centrum hänvisades yrkesgrenar som behövde vattenkraft till Röttle. Snabbt etablerade sig ett flertal industrier dit, såsom pappersbruk, vantmakare, fällberedarstamp, kopparslagarhammare, krutstamp, borrbruk för musköttillverkning och polerkvarn, d.v.s. svärdsfejeri.

Smålands första pappersbruk
I Röttle skrevs de småländska pappersbrukens äldsta historia. Per Brahe anlade här ett pappersbruk 1646 för tillverkning av lumppapper. Det var det första av de bruk och verkstäder som under Brahes tid anlades i Röttle. Pappersbruket var också det bruk som fick bästa livskraften. Endast pappersbruket och fällberedarstampen samt kvarnarna kom att överleva reduktionen 1680. Papperet från Röttle levererades under de första årtiondena i främst till det tryckeri som Per Brahe 1687 inrättade på Visingsö. Ännu idag finns Röttle-papper bevarat i handskrifter och trycksaker med sitt karaktäristiska vattenmärke med den grevliga kronan.

En ny industriepok
Upplevde Röttle by i mitten av 1800-talet. Då samlades ett stort antal hantverkare där och uppförde en lång rad verkstäder. Antalet kvarnar ökade till fyra och ett sågverk fick eget vattenhjul vid forsen. Bland övriga rörelser kan nämnas järngjuteri med tillverkning av järnspisar, grytor och andrahusgerådsartiklar, laggkärlsfabrik, oljeslageri, benstampar, vågfabrik, snustillverkning, ölbryggeri, mekaniska verkstäder, smedjor m.m. Sammanlagt känner man ett 40-tal olika fabriks- och hantverksrörelser som tid efter annan funnits i byn. Samtidigt som pappersbruket nedlades 1879 tycks flertalet av dessa rörelser ha upphört och endast kvarnar, såg och några mindre verkstäder upplevde 1900-talet.
Nyheter
1 september 2010
Ny säsong - nya tider
13 maj 2010
På radio: Kronprinsessans besök på Polarcenter
12 april 2010
Om karolinerna i Tobolsk...
10 mars 2010
Artiklar till Ett Solvarv i Gränna 2010
12 februari 2010
Grenna Museum dokumenterar kvinnors liv